Smarta och högpresterande skördaraggregat
Kvalitativa skördaraggregat för effektiv skogsavverkning
Varför ett skördaraggregat?
Skördaraggregat är ett effektivt redskap för skogsavverkning. Aggregatet sitter längst ut på skogsmaskinens kran och är den del av maskinen som utför själva kapningen av trädet. Ett skördaraggregat kan på någon minut välja ut ett träd, fälla det på ett säkert sätt, ta bort kvistar och grenar samt kapa det i önskad längd. Oavsett om du fäller träd på egen mark eller arbetar med skogsavhyvling professionellt är ett skördaggregatet det optimala redskapet.
Blogg
Varför avverka?
Skogsföryngring eller gallring är båda välkända metoder som används för att göra skogen starkare och mer motståndskraftig mot diverse angrepp från insekter, parasiter, svamp och väder. Vid avverkning oavsett sort är målet ha en skog med starka och friska träd. Därför tar man ned gamla träd, ruttna träd, tunna träd. Det finns en hel vetenskap inom metodiken bakom skogsavhyvling som ämnar att stärka skogen och möjliggöra att den kan växa sig stark och förbli frisk under många årtionden framöver. Detta är bra för de som nyttjar skogen, det är bra för miljön och ger en optimal slutavverkning.
Olika typer av avverkningsperioder?
När vi pratar om själva avverkningsprocessen finns två olika begrepp som beskriver de olika metoderna som skogsmaskinsentreprenörer använder sig av för att avverka skog. Det första kallas helstamsmetoden och handlar om att man fäller trädet, kvistar det och sedan lägger stockarna på hög, hela. Denna metod används till exempel då man fäller träd med motorsåg, eller vid fällning av träd med stor diameter. Det är även vanligare med helstamsmetoden vid slutavverkning. Den andra metoden, som är den vanligaste i Sverige, kallas kortvirkesmetoden. Denna metod skiljer sig genom att skördaren sågar ned trädet, kvistar och kapar det till en hög lika långa stockar. Dessa mindre högar blir smidiga för en skotare att plocka upp, även i täta skogsbestånd. Av den anledningen är kortvirkesmetoden optimal för gallring.
Processen runt skogsavverkning
Skogsavverkning får inte ske hur som helst. Skogsvårdslagen har suttit upp tydliga riktlinjer för hur skogsbruk ska ske. Målet är att skapa ett klimat för långsiktig skogsavverkning där vill skapa ett kretslopp som möjliggör att skogsbruk inte är en sluten cykel där skogen upphör att existera där den blivit skördad. Dessutom är det viktigt att vi inte hamnar i ett läge där svenskt skogsbestånd snabbt minskar som ett resultat av icke ansvarstagande skogsbruk.
- Första gallring
Skadade och tunna träd tas ned. Man försöker ta ned små träd runt de tjockare stammarna och därmed se till att de tjockare och finare trädstammarna får växa ifred. - Andra gallring
Samma process som vid första gallring och beroende på bestånd går man in och tar ned ännu mer tunna träd. - Slutavverkning
Vid slutavverkning tas all skog ned. Detta får dock inte ske när som helst utan skogen måste vara en viss ålder, vilket kan vara mellan 40-100år. För att se till att marken återigen kan bli skog medför slutavverkning också ett moment som handlar om att man måste plantera ny skog på avverkningsområdet. Skogen växer långsamt och det tar mellan 60-120 år innan ny skog växt upp och återigen kan slutavverkas. Under denna nya period kan första och andra gallring göras vilket gör att skogsavverkningens kretslopp sträcker sig över cirka 100 år. Det är av denna anledning det är så viktigt att vi har myndigheter som håller koll på exakt när ett visst område har skördats, av vem, vilken typ av skördning som gjorts och övriga detaljer som skogens skick med mera.
Olika typer av skogsmaskiner
En modern skogsmaskin består av flertalet avancerade komponenter som drivs av en stark motor som i sin tur driver ett hydraulsystem som ger kraft till ram, kran och aggregat. Skogsmaskiner är vanligen dieseldrivna men det finns även elektriskt drivna modeller som börjar blir mer populära i takt med att de blir bättre och mer pålitliga. Skogsmaskinen opereras ifrån en hytt med stora öppna glaspartier för att maximera översikten för föraren. Föraren styr själva fordonet, kranen och aggregatet genom ett mycket väl samspelande styrsystem. Till styrsystemet kan allt ifrån pedaler, ratt, joystick och monitorskärm inräknas. En monitorskärm används för att ge föraren exakta uppgifter kring saker som exempelvis: lutning, vikt och mått för att kunna manövrera maskinen på ett bra och säkert sätt. Systemet får uppgifter från både sensorer på maskinen, kranen och aggregatet för att assistera föraren och ge exakta uppgifter. Det finns tre stycken vanliga modeller av en modern skogsmaskin och det är:
Skördare
Denna modell är utrustad med en stark kran och ett skördaraggregat och används för att fälla träd.
Skotare
En skotare har som huvudsaklig uppgift att plocka upp stockar och transportera dem ut ur skogen till ett avlägg vid närliggande väg. Skotaren är utrustad med en kran som har en grip längst ut i stället för skördarens skördaraggregat.
Kombimaskin
Denna modell har möjligheten att kunna utföra båda uppgifter samtidigt. Det vill säga både skörda och lasta virket. Beroende på maskin finns lite olika metoder detta utförs på. På vissa modeller är vagnen alltid fixerad och det är enbart aggregatet som byts. På andra modeller kan du montera av och på din skogsvagn för maximal rörlighet utan vagnen vid skördning.
Vad är egentligen ett skördaraggregat och hur fungerar det?
Skördaraggregatet är den del av skogsmaskinen som sköter själva kapningen av trädet. Aggregatet sitter längst ut på kranen och utför med enkelhet fällning av träd, stora som små. Processen utförs genom att aggregatet öppnar sig genom att fälla ut matarhjul och kvistknivar för att skördarhuvudet ska kunna greppa trädet. Efter trädet greppats på rätt ställe fälls kvistknivarna och matarhjulen in igen och greppar trädet hårt. Till sist kapas trädet via den kraftfulla och hydrauliskt drivna sågen, som är placerad längst ned i aggregatet. Sågen utför kapningen på någon sekund och sågkedjan sågar i en hastighet om cirka 40 meter / sekund. Efter trädet kapats håller aggregatet fast trädet för att genomföra en fällning av trädet. När trädet fällts kvistas det av genom att matarhjulen drar det igenom aggregatet. När trädet passerar genom aggregatet avlägsnas alla grenar och kvistar genom kontakt med de mycket vassa kvistknivarna. Aggregatets mäthjul som ligger i mitten av aggregatet räknar ut hur lång del av trädet som passerat och utför en kapning vid en förbestämd längd. Ett träd beroende på längd kapas 1-3 gånger innan hela processen är klar och föraren kan sedan börja välja ut nästa träd att fälla.
Smart beräkning
Genom att ett modernt aggregatet idag ofta är kopplat till ett styrsystem kan det räkna ut samtliga stockars diameter, vikt och längd. Alla delar som hanterar trädet skickar tillbaka data till systemet som i realtid kan beräkna trädets egenskaper. På så sätt kan aggregatet automatisera en stor del av processen och förenkla processen för föraren. Dessutom kan uppgifter tas fram på hur stor mängd virke som kapats, vilket kan användas för redovisning av utfört arbete såväl som vid uppskattning av pris.
Olika aggregat för olika ändamål
Beroende på vilken typ av skog som ska fällas skiljer sig vilket aggregat som är mest optimalt. En skogsentreprenör som arbetar med gallring fäller smalare träd således kräver ett smidigt och mindre aggregat. Entreprenören som arbetar med tjockare träd och mer av slutavverkning kräver ett rejält aggregat som kan greppa det större stammarna och samtidigt klara av att hantera de tyngre träden på ett effektivt sätt. En annan aspekt som kan skilja sig är hur kvistknivarna ska fungera. Vissa träd har enbart kvistar, andra träd har tjockare grenar och till sist finns träd som behöver avbarkas. Dessa olika typer av träd kräver olika uppsättningar matarhjul och kvistknivar för optimal skördning.